 |
| Till startsidan |
Estonia
| Stormen den tjuter och river sönder ett hav Vågor smäller mot ditt stora starka skal Du kämpade tapert men nu är du en grav Du orkade inte vara med i havets vilda bal Du strunta i att kolla om din klädsel var rätt Slipsen den var fel när du lämnade hamn Och i den vilda dansen måste något gåt snett Du snavade så havet fick fånga dej i sin famn Du krängde och slängde när du försökte stå rak Men med havet som som enda stöd kapsejsa du till slut Väggarna blev golv och golvet blev till tak Förgäves försökte du hitta vägen ut Estonia Till minne av Estonia Långsamt så svävar du neråt i djupet Mörkret gör att du ingenting ser Sakta lägger du dig till ro på evighetsstupet För havet tar och havet ger Du blev ett offer för Neptunus begär Idag brinner eldar av sor och vrede Tiddens dimma glömmer aldrig det här Det är ett grymt och ofatbart skede Här uppe faller ännu människor i gråt Massor av liv slogs i spillror över en natt Till minne av offren skrev jag denna låt För världen är full av smärta så svart TEXT: Ellard MUSIK: Linnèr |